"Lassarna" läser mindre än "Majorna"

En fjärdedel av pojkarna och en tiondel av flickorna lämnar grundskolan med brister i läsförståelse. Problemet, möjliga lösningar och skönlitteraturens betydelse för lärandet diskuterades i ett seminarium på Skolforum i Stockholm.

Under Skolforum på Älvsjömässan i Stockholm arrangerade Nationella sekretariatet för genusforsknings skolsatsning Genusskolan.se flera seminarier. Under rubriken ”Varför läser Lasse mindre än Maja?” samlades författaren Martin Widmark, litteraturvetaren Ingrid Mossberg Schüllerqvist från Karlstads universitet och Erica Jonvallen, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling på Skolverket, i diskussioner kring vad som gör att svenska pojkar som grupp har sämre läsförståelse än svenska flickor som grupp, om varför skönlitteratur är viktigt och hur man som lärare kan väcka läslust hos barn.

- Lasse läser kanske inte mindre än Maja, sade Erica Jonvallen, men ”Lassarna”, det vill säga gruppen pojkar, läser mindre än gruppen flickor. Men det finns också många tjejer som inte läser, sade Erica Jonvallen, som arbetar med Skolverkets regeringsuppdrag att få fler pojkar att läsa böcker. Uppdraget pågår 2012-2013 och första året har inriktningen varit alla barns läsförståelse, enligt Erica Jonvallen för att undvika att tillskriva tjejer och killar som grupp stereotyper.

- Det är större skillnad mellan individer, än mellan grupperna pojkar och flickor, sade hon.

Skillnaderna ökar mellan flickor och pojkar

24 procent av de 15-åriga pojkarna och 10 procent av flickorna når enligt senaste Pisa-rapporten inte upp till basfärdigheter i läsförståelse. Studien har det här året särskilt fokus på elevers läsförmåga. I jämförelsen av 2009 års resultat i 74 länder är Sverige ett av fyra länder som blivit sämre sedan förra undersökningen år 2000. Svenska elevers läskunskaper har försämrats mycket och bland annat ökar skillnaden mellan flickor och pojkar.

- Läsförståelse hör ihop även med lärandet i stort. Det är ett samhällsproblem, en demokratisk fråga i stor utsträckning, när medborgare inte kan läsa texter som de förväntas kunna läsa ur ett medborgarskap, sade Erica Jonvallen.

- Läser man inte så tar man inte del i samhället utan hamnar i ett utanförskap. Medan lär du dig läsa och tar till dig information kommer det förmodligen att gå ganska bra för dig, sade Martin Widmark, författare till bland annat de populära böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå.

Olika slags läsande

Det är viktigt, menade Ingrid Mossberg Schüllerqvist, att prata om vad läsande är för sorts kognitiv verksamhet. Och ifrågasätta vilken slags läsförmåga som premieras.

- Vi har beskrivningar av vad en text är, men vi har få ord för att beskriva vad läsning och en läsare är för något. Vi associerar läsande med skönlitteratur, men många pojkar som inte läser mycket skönlitteratur läser andra typer av texter, sade Ingrid Mossberg Schüllerqvist.

Det är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget när det gäller pojkars läsförståelse, menade Erica Jonvallen.

- De som läser mycket är ofta bra på andra ämnen också. Men är de eleverna också flitigare i skolan, eller är det något i undervisningen som behöver förändras för att nå de elever som har låg läsförståelse?

Martin Widmark, som själv har arbetat som lärare, anser att Skolverket skulle behöva tillhandahålla mer redskap för att utveckla de lässtrategier som det står om i läroplanen.

Undersöka berättelsen

Erica Jonvallen lyfte fram verktyget modellering som ett sätt att jobba med att väcka läslusten och engagemanget hos eleverna. Ingrid Mossberg Schüllerqvist har mycket god erfarenhet av modellering, som kan beskrivas som ett sätt att undersöka hur berättelsen är uppbyggd.

Enligt henne måste lärare fånga upp barnen med läsningen innan de börjar definiera sig utifrån kön någon gång i mellanstadiet. Hon anser också att lärare behöver mer verktyg för att arbeta med läsning, men att det saknas tillgång till fortbildning.

- Ämnesfortbildning finns det inte mycket av, man får kämpa sig till den, den är inte en del av arbetet. Lärare har ingen tid att läsa sig till nya rön, sade hon och ställde frågan; hur ska lärare utvecklas utan fortbildning?

Text: Inga-Bodil Ekselius

Läs mer om vad Genusskolan.se arrangerade under Skolforum.