Jämställdhet i skolan kräver kunskap och uthållighet

Det ena jämställdhetsprojektet avlöser det andra. Genuspedagoger anlitas. Temaveckor genomförs. Men vad krävs det egentligen för att få jämställdhetsarbete att fungera i skolan?

Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, efterlyste evidensbaserade metoder för jämställdhet i skolan. En panel av forskare och pedagoger samtalade under Skolforum om metoder för jämställdhetsarbetet och vad det finns för behov av forskning. Seminariet arrangerades av Nationella sekretariatet för genusforsknings skolsatsning Genusskolan.se.

Genuspedagoger är betydelsefulla liksom ett vetenskapligt förhållningssätt för att analysera och förstå sin verksamhet. Det menade Gun- Marie Frånberg, professor i pedagogik vid Umeå universitet, som i en utredning för Delegationen för jämställdhet i skolan utvärderade olika jämställdhetsprojekt i över 50 kommuner i Sverige.

- Det är viktigt att prioritera jämställdhet, det är då det börjar hända saker på skolan. Jag såg att jämställdhetsområdet uppfattades som ett kunskapsområde som kräver fortbildning, sa Gun- Marie Frånberg.

Genuspedagoger är viktiga för att få till ett förändringsarbete på skolan. Men frågan är hur deras situation ser ut? Victoria C. Wahlgren som är forskare vid Blekinge tekniska högskola har undersökt genuspedagogernas situation i Sverige. Hon intervjuade sex genuspedagoger som var verksamma på gymnasienivå.

- Jag gjorde djupintervjuer för att förstå hur de tänkte, vad de ville och hur de jobbade. De ville bemöta eleverna på ett jämställt och likvärdigt sätt. Sätta genusglasögon på sina kolleger och utveckla en genusmedvetenhet hos dem och sig själva.

Men skillnaden mellan vad de ville göra och vad de fick göra var stor.
- De fick hålla en introduktionsföreläsning inför en kort skolsatsning. Uppemot två timmar för att fräscha upp minnet. De genomförde en temavecka per år för att sedan bocka av det i ett avbockningssystem, sa Victoria C. Wahlgren.

Hon undersökte genuspedagogernas önskningar. Tid var en återkommande önskan, liksom stöd från ledningen. Även tid för handledning, genomföra observationer och reflektioner står högt upp på önskelistan.

- Möjligheten att inkludera rektorer i arbetet ansågs viktigt. Finns inte ledningen med så fungerar inget.

Victoria C. Wahlgren ansåg att lärarutbildningen har ett stort ansvar för att föra in genusperspektiv i utbildningen, men utrymmet krymper.

- Denna fråga behöver aktualiseras ständigt, ständigt, ständigt.

Mia Heikkilä, jämställdhetsexpert vid Skolverket, höll med om att tid och utrymme för reflektion är en viktig del för jämställdhetsarbetet. Heikkilä poängterade att Skolverkets uppgift är att stödja skolan med att ta fram ny kunskap utifrån en vetenskaplig grund.

- Det är viktigt att ge lärare möjlighet att testa, pröva och omformulera nya kunskaper så att det blir lokalt förankrat i undervisningen, sa Mia Heikkilä.

Torbjörn Messing, från Lärarförbundet, talade om synligt lärande, en metod som handlar om att få syn på lärandet genom att pedagogerna studerar varandra. Det är genom synligt lärande och genusforskningsmetoder som man kan upptäcka reproduktionen av könsroller och mönster i klassrummen, menar han.

- Ensamarbetet i klassrummen är nog den största kvalitetsbristen när det handlar om jämställdhet i skolan. Det här jag tänker att genusforskningsmetoder och moderna skolforskningsmetoder ligger väldigt nära varandra och vi behöver mer forskning om detta.

Torbjörn Messing talade om behovet av ett systematiskt förbättringsarbete för att kvalitetssäkra verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Men det finns sätt att mäta genusmedvetenheten i skolan. Han berättade om en förskolelärare i en förskola i Göteborg som använde sig av gem för att se om hon blev mer genusmedveten över tid. Varje morgon tog hon en näve med gem och stoppade ner det i sin högra ficka.

- För varje gång hon sa något könsstereotypt vid tamburen så flyttade hon ett gem från höger till vänster ficka. I slutet av dagen noterade hon antal gem i vänster ficka och gjorde ett diagram över tid. Hon fick fram en indikator på om hon förbättrade sitt förhållningssätt till barnen. Att få fram en indikator behöver inte vara krångligare än så. Men bristen är att det inte finns ett kvalitetssäkringssystem i dag, sa Torbjörn Messing.

Text: Roxana Ortiz

Se videofilmer från seminariet

Läs mer

Metoder och förhållningssätt för genus i skolan

Fler arrangemang på Skolforum som Genusskolan.se ordnade