Genusflödet

• Arkiv

Svårt för kvinnor att få toppjobb inom IT

Nyhet: 2012-08-21

Kvinnor med ingenjörsexamen inom IT når inte toppositionerna i samma utsträckning som män. Kvinnor får mindre utbyte av sina utbildningar och underutnyttjandet av kompetensen leder till diskriminering. Detta är en av slutsatserna som projektet JämVäxt 2.0 har kommit fram till.

Enligt SCB år 2005 hade Värmland en av Sveriges mest könssegregerade arbetsmarknader och enligt byråns jämställdhetsindex ”… är det av stor vikt att denna struktur bryts”. Det är i denna kontext som JämVäxt växer fram.

- Det var en av orsakerna till att vi tyckte det var viktigt att starta projektet i Värmland eftersom Värmland fortfarande har en väldig basindustriorienterad arbetsmarknad och har en starkt könssegregerad arbetsmarknad, säger Lena Gonäs, projektledare för JämVäxt och professor i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Projektet undersöker hur jämställdhet i arbetslivet kan bidra till hållbar tillväxt. Resultaten från de tre delstudierna är tydliga. Den första studien visar att det finns en stor skillnad mellan karriärutvecklingen för kvinnor med IT-ingenjörsexamen och för män med samma utbildning. Bland annat visar studien att män har större chans att nå högre befattningar än kvinnor.

- Man måste ha fler kvinnor som läser tekniska utbildningar och man måste se till att de i större utsträckning får utbyte av sin utbildning. Det krävs båda dessa saker för att IT-utbildningen ska lyckas bryta könssegregationen.

Slutsatserna som presenteras i tidskriften Arbetsmarnad och Arbetsliv visar att det finns en strukturell diskriminering på arbetsmarknaden.

- När vi tittar på de kvalitativa analyser vi har gjort så märker vi att det finns det tänket kring hur mycket man ska satsa på en kvinna som kommer in i barnafödande perioder. Vi ser även att det finns olika förväntningar på kvinnor och mäns karriärer.

Studien visar också att kvinnor med IT-ingenjörsexamen som söker sig till lågkvalificerade yrken riskerar att fastna där. 

- Diskussionen om kvinnors överutbildning är lite konstig eftersom det är arbetslivet och arbetsgivare som inte tar tillvara deras kompetens och kunnande. Detta kan bero på arbetsmarknadens struktur och en annan orsak kan vara oviljan hos arbetsgivaren att anställa kvinnor till högre befattningar, säger Lena Gonäs.

Stress på jobbet är individens ansvar att lösa

Den andra delstudien undersöker den upplevda stressen på jobbet och analyserar den utifrån en nyliberal kontext. Det innebär att ansvaret för stressen landar hos individen och inte hos arbetsorganisationen. Kvinnor riskerar att drabbas hårdare av stress eftersom de oftast har ett större ansvar för hemmet. Detta kan vara direkt hälsofarligt och diskriminerande menar forskarna.

- Det är individens uppgift att komma till jobbet och inte känna sig stressad. Frågan är hur mycket man i ett samtal med arbetsgivaren ska avslöja att man går på knäna. Att man inte klarar av att förena ett stressat arbete med ett stressat familjeliv, säger Lena Gonäs.

Lena Gonäs menar att arbetsgivaren måste ha ett helhetsperspektiv och ett ansvar för att skapa ett hållbart arbetsliv för arbetstagaren.

Nätverk som förhandlas till ett hot

Den tredje delstudien försöker förklara varför affärsnätverk för kvinnor får mindre del av resurserna inom ramen för den regionala utvecklingen.

- När de väl organiserade sig så fick de inte det stöd de förväntade sig. Studien visar att när nätverken för företagande kvinnor växte sig starkt så utgjorde de ett hot mot den rådande maktordningen. Man mötte motstånd och fick inte det regionalpolitiska stödet man ville ha, säger Lena Gonäs.

Affärsnätverken för kvinnor bryter mot normen när de blir starka och deras handling förvandlas till en så kallad ”förbjuden handling”.

- Kvinnor var inte med och skapade det nätverksstöd som finns idag. Det kanske är så att utformningen av stödet inte är den mest optimala. Tillväxtverket har fått kritik för att deras program som handlar om att främja kvinnors företagande inte har fått någon effekt. Är det Tillväxtverkets fel? Eller är det supportstrukturerna? Det är en maktpolitisk fråga att utreda, avslutar Lena Gonäs.

AV: