Genusflödet

• Arkiv

Surrealismen både frigör och fängslar

Nyhet: 2012-09-10

Med nio romaner, fyra novellsamlingar och ett flertal artiklar blev den brittiska författaren Angela Carter (1940-1992) en välkänd och betydelsefull författare bland landets feminister.
- Min avhandling handlar om hur surrealismen influerade Angela Carters författarskap och hennes feministiska projekt kring kön och genus, säger Anna Watz.

På flykt från ett New York härjat av inbördeskrig blir en man vid namn Evelyn kidnappad av en sekt kvinnor som leds av gudinnan Mother. I deras underjordiska sektsamhälle, Beulah, tvångsopereras Evelyn till kvinna. Strax efter operationen flyr Evelyn – nu omdöpt till Eve – sekten och får uppleva till vilken grad genus konstrueras socialt, inte minst när hon träffar Hollywoodstjärnan Tristessa som visar sig vara transvestit. Det är genom deras sexuella relation som konstruktionen av den heterosexuella normen uppenbaras.
 

- Så skulle jag sammanfatta en av Angela Carters mest radikala böcker, Den nya Evas passion, säger Anna Watz som nyligen disputerat vid Engelska institutionen, Uppsala universitet.

- Det är just detta Angela Carter försöker att beskriva genom sina surrealistiska historier, att kön inte är biologiskt utan socialt konstruerat.

Bilden av kvinnan i surrealismen är central och dess grundtes är att försöka frigöra sig från rådande normer. Den stereotypa framställningen av kvinnan och kvinnlighet som något passivt används av surrealismen som en kritik och motpol till mannen och manlighet. Det Angela Carter försöker göra i sina verk är i kritisk dialog med surrealismen bryta ner denna bild av den passiva kvinnan och experimentera med nya sätt att tänka kring och framställa kvinnlig sexualitet.

I avhandlingen visar Anna Watz att ett av Angela Carters viktigaste projekt var att bryta den stereotypa bilden av kvinnan som passiv eller hysterisk. Men hon tenderar att fastna i tvåfaldigheten, mellan aktiv och passiv.

- Surrealismen kan inte riktigt hjälpa henne ur detta. Och sett med dagens queerteoretiska ögon kanske hon inte når riktigt ända fram. Men å andra sidan vill jag belysa svårigheterna i att framställa eller tala om kön, genus och sexualitet utan att använda sig av ett språk, eller bildspråk, som har uppkommit inom patriarkala strukturer. Jag menar att det finns begränsningar i språket för hur man beskriver saker och risken finns att man faller in i tvåfaldigheten, säger Anna Watz.

Anna Watz anser att författarens feministiska projekt kring framställningen av kön och genus är både inspirerande och radikal. Att Angela Carter har ett kavat sätt att närma sig sexualitet.

- Det viktigaste i min avhandling, och vilket inte har uppmärksammats tidigare, är att surrealismen var central i hennes författarskap och hon använder sig av surrealismen för att dekonstruera bilden av kvinnan.

För dem som är nyfikna att läsa Angela Carters böcker rekommenderar Anna Watz Cirkuskvällar, eller Den nya Evas passion som översattes till svenska 2007.

Anna Watz avhandling heter “A feminist libertarian aesthetic”: Angela Carter and surrealism, och hon disputerade i juni 2012 vid Uppsala universitet.
 

AV: