Genusflödet

• Arkiv

Lönsamt satsa på jämställd hälsa

Nyhet: 2012-07-04

- Enligt regeringens beräkningar skulle tillväxten öka med 21 procent om samhället var jämställt. Det sa Solveig Zander, centerpartistisk riksdagsledamot, på seminariet Ojämställdhetens pris som arrangerades under Almedalsveckan.

Nationella sekretariatet för genusforskning och kunskapsportalen Jämställ.nu arrangerade en hel eftermiddag 2 juli om vad det kostar samhället att det inte är jämställt. Fokus låg på hälsa, våld, trakasserier och skola.

Kvinnors ohälsotal är 45 procent högre än mäns, enligt Arbetsmiljöverket. Det innebär förstås lidande för den enskilda kvinnan, men också stora kostnader för samhället i form av till exempel sjukskrivningar.

Värk och stress ger sjukskrivningar

Hélène Sandmark, docent i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola och författare till boken Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet, konstaterade att kvinnors och mäns hälsa handlar om pengar och makt.

- Vi har en könssegregerad arbetsmarknad och kvinnor har blivit kvar i den sektor där de till en början hade tillträde till yrkesarbete, sa Hélène Sandmark.

De vanligaste orsakerna till sjukskrivningar bland kvinnor är värk i leder och muskler samt stresstillstånd och utmattning.

- Vi är duktiga på att behandla andra sjukdomar, men dessa sjukdomar finns det inte så bra behandling för.

Ingrid Gidlund, projektledare för programmet Kvinnors arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket, bekräftar bilden att det är kvinnors arbetsplatser som till stor del förklarar sjukskrivningarna.

- I tillverkningsindustrin har kvinnor ofta monotona arbetsuppgifter medan män har mer varierade. Män drabbas av olyckor medan kvinnor drabbas av belastningsskador.

Kvinnor jobbar ofta i relationsyrken i vård, skola och omsorg där det kan vara svårt att få ihop en god arbetsmiljö med en god vård.

- Många kvinnor säger att de inte räcker till, sa Ingrid Gidlund. Men man ska inte behöva bli sjuk för att vårda andra.

Hon konstaterade att det lönar sig att förebygga belastningsskador och arbeta för ett hälsosamt arbetsliv. Produktiviteten ökar och samhällsekonomin blir bättre.

Män mår bättre av föräldraledighet

Ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen kan leda till bättre hälsa. Det har Anna Månsdotter, civilekonom och doktor i folkhälsovetenskap, forskat om. Hon har följt upp pappor som fick barn 1978 och ser att de pappor som använde sig av den då ganska nya gemensamma föräldraförsäkringen hade lägre risk för sjukskrivningar, slutenvård och tidig död. Skillnaderna i mäns och kvinnors hälsa minskade också.

- Jag har räknat ut att det handlar om en välfärdsvinst på 320 miljoner kronor, sa Anna Månsdotter.

Men när hon studerade frågan vidare visade det sig att det också fanns motstridiga resultat vad gäller kvinnors och mäns hälsa. Bland dessa manliga pionjärer minskade deras sjukskrivningar, men samtidigt ökade istället kvinnors sjukskrivningar. Dessutom ökade barns psykiska ohälsa. Anna Månsdotter konstaterade att det inte är jämställdhet forskare studerar, utan grader av ojämställdhet.

- Strävan mot jämställdhet innebär både vinster och förluster.

Solveig Zander, centerpartist i riksdagens socialförsäkringsutskott, betonade att regeringen vill ha ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen, eftersom det bland annat skulle ge kvinnor bättre pensioner där det finns stora skillnader mellan kvinnor och män. Jämställdhetsbonusen har dock inte ännu gett avsedd effekt.

- Vi måste arbeta vidare för att fördelningen ska bli jämnare, sa Solveig Zander. Kvinnor måste arbeta och kvinnor måste arbeta heltid.

Kontroll och risker

Det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid än män, både frivilligt och ofrivilligt. Ylva Johansson, socialdemokrat och vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, lyfte också fram rätten till heltid som den viktigaste arbetsmarknadsreformen för kvinnor.

- Fasta tjänster och heltid för kvinnor kräver att även kvinnor får träna på arbetstid som många män får för att förebygga arbetsskador, sa Ylva Johansson.

Hon konstaterade att män ofta får mindre tunga arbetsuppgifter åren innan pension, men att det inte ser ut så för kvinnor.

- Ohälsa har med kontroll att göra. Vi har vant oss vid att arbetsmiljön blir bättre och bättre, men nu ser vi första gången tecken på ett trendbrott. Jag kan inte låta bli att koppla det till nedläggningen av Arbetslivsinstitutet och nedskurna resurser till Arbetsmiljöverket.

Ingrid Gidlund från Arbetsmiljöverket menade att det är ett arbetsgivaransvar att upptäcka och förebygga risker för arbetsskador och sjukskrivningar.

- Det är inte lätt att se var riskerna finns när det kommer smygande under flera år. Det behövs därför riskbedömningsmetoder.

Vad kostar ojämställdheten?

Seminariet presenterade en del beräkningar på vad ojämställdheten kostar, men någon helhetsbild finns inte. Solveig Zander sa att mäns våld mot kvinnor kostar samhället tre miljarder kronor per år bara i sjukhuskostnader. Till det kommer sjukhuskostnader och kostnader för frånvaro från jobbet.

- Vi i centern skulle vilja ha en rapport som tar fram alla kostnaderna för ojämställdheten, sa Solveig Zander.
 

Programmet för Ojämställdhetens pris

AV: