Som alla forskningsområden påverkas genusforskningen av vad som händer inom forskningspolitiken - politiska beslut och processer kring forskningens finansiering och organisering, men också forskningens ställning i samhället i stort samt de inomakademiska diskussionerna om frågor som exempelvis vad kvalitet är och hur vi bedömer det.
Centralt inom forskningspolitiken är regeringens och riksdagens samlade beslut, särskilt de forskningspolitiska propositioner som kommer vart fjärde år, om den statliga forskningsverksamheten, samt i hög grad också EU:s ramprogram för forskning och innovation. Forskningsfinansierande myndigheter som Vetenskapsrådet, Fas och Vinnova - liksom offentliga eller privata stiftelser som Riksbankens jubileumsfond, RJ, och Wallenbergstiftelserna - är viktiga aktörer på området. Med regeringens autonomireform ges allt större betydelse åt beslut om prioriteringar och profileringar som fattas på de enskilda lärosätena.
På dessa sidor skildras och analyseras forskningspolitiken, med särskilt fokus på det som är av relevans för genusforskningens utveckling, organisering och finansiering. Förutom vår forskningspolitiska bevakning (se till höger), finns här basinformation om olika aspekter av forskningspolitiken.
[2013-04-19]
[2013-04-10]
[2013-03-15]
[2013-03-13]
[2013-03-11]