Nyhet: 2008-10-24
Den 2 september 1998 invigdes Nationella sekretariatet för genusforskning. Det firades den 22 oktober med en rad panelsamtal i Göteborgs universitets huvudbyggnad, där såväl forskare som politiker medverkade.
Jubileumsfirandet inleddes av statssekreterare Christer Hallerby vid integrations- och jämställdhetsdepartementet, dekanus Sally Boyd, humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, professor Ulf Mellström, ordförande i sekretariatets styrelse, och sekretariatets föreståndare Anne-Marie Morhed. Därefter hölls ett antal panelsamtal på olika teman.
Kristina Lundgren var expert i Viljan att veta och viljan att förstå (SOU 1995:110) – den statliga utredning som bland annat föreslog att Nationella sekretariatet för genusforskning skulde bildas och Kvinnohistoriska samlingarna skulle bli nationellt ansvarsbibliotek. Hon deltog i ett tillbakablickande panelsamtal.
– Kvinnoforskning var ett växande fält som pockade på utrymme. Och som Agnes Wolds undersökning visade var det mycket svårare för kvinnor att ta sig fram i forskningsvärlden. Utredningen hade ett tudelat uppdrag behandla såväl kvinnoforskning som kvinnliga forskare. Möjligheten till samlad information var rudimentär, samtidigt som efterfrågan var stor. Det var en viktig funktion för Nationella sekretariatet för genusforskning att fungera som informationscentral.
I ett panelsamtal om forskningsfältets utveckling medverkade bland andra Malin Rönnblom, fil. dr i statsvetenskap vid Umeå centrum för genusstudier. Hon var skeptisk till sekretariatets nya uppdrag med att bygga upp ett stöd för jämställdhetsintegrering av statliga myndigheter och till begreppet jämställdhetsforskning.
– Jag forskar kring hur jämställdhetspolitik skapar föreställningar om kön, sexualitet, etc. Men man benämner inte sin forskning utifrån sin empiri. Det har skett en institutionalisering och professionalisering av genusforskningen, men man riskerar att tappa den emancipatoriska potentialen. Satsningarna på excellens kräver en viss strömlinjeformning, och det inte enbart inom genusforskning. Utrymmet för kritiska röster överhuvudtaget är inte så gynnsamt.
Ewa Gunnarsson, professor i genus, människa och maskin vid Luleå tekniska universitet, var en av de medverkande i ett panelsamtal om sekretariatet i framtiden.
– Jag tycker inte man behöver se en motsättning mellan grundforskning och tillämpad forskning. Under 1980-talet arbetade vi väldigt nära aktörer av olika slag. Vi respekterar andra kunskapsbärare än akademin. Det kan inte vara så att vi går ut och säger hur det är. Man måste skapa arenor för ömsesidigt lärande. Akademin är väldigt oflexibel på den punkten.
Mer om jubileumsfirandet kan du läsa i kommande nummer av nyhetsbrevet Genusperspektiv. Det kommer ut strax före jul.